Gå direkt till innehållet
Information om coronaviruset (covid-19) »
Stenungsunds kommunvapen, länk till startsidan

Hjälp till barn och unga

Alla mår dåligt ibland. Man kan inte alltid vara glad och man behöver tillåta sig själv att känna det man känner. Ibland fungerar inte livet som man vill. I perioder kan man uppleva att man saknar självförtroende eller tillit till att saker och ting kommer att lösa sig på det sätt man önskar.

Har du behov av akut hjälp?

Här finns viktiga telefonnummer och information om vart du kan vända dig för att få hjälp.

Akut hjälp

Tips om vart du kan vända dig

Om du känner att du inte mår bra får du här tips om vart du kan vända dig för att få hjälp. Det är en samlad information från kommunen och sjukvårdsupplysningen, men även från andra typer av verksamheter som ger bra hjälp och råd.

Under varje rubrik får du en kort information och med länkar för att kunna läsa mer.

Alkohol, narkotika och tobak är olika sorters droger. Definitionen av drog är att det är något som gör den som använder det påverkad, är giftigt och som man kan bli beroende av. Alltså räknas alkohol och tobak också som droger, fast man kanske inte brukar tänka så.

Vill du läsa mer om alkohol, droger och tobak?

Mer information finns på UMO:s hemsida:

UMO om alkohol och drogerlänk till annan webbplats

UMO om alkoholberoendelänk till annan webbplats

UMO om att ha en förälder med alkoholproblemlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Anhörigstöd

Barn- och elevhälsan

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Du har rätt att känna dig trygg hemma, få bra omvårdnad och att bli bemött med respekt. Dina föräldrar eller vårdnadshavare ansvarar för att se till att det är så. Men ibland kan det vara jobbigt hemma. Föräldrar kan ha svårt att räcka till för sina barn.

"Brister i föräldraskap” betyder att föräldrarna tar hand om dig på ett sätt som du inte tycker känns bra. Det kan vara olika saker, till exempel:

  • Om de inte har tid att vara med dig.
  • Om du känner att de aldrig pratar med dig eller lyssnar på dig.
  • Om huset är så stökigt och smutsigt att du inte trivs hemma.
  • Om du inte får tillräckligt med mat.
  • Om du aldrig får nya kläder trots att dina kläder är gamla, urväxta eller trasiga.

Ibland kan det vara svårt att veta om man verkligen blir dåligt omhändertagen. Du kanske känner att du överdriver eller att du skulle göra dina föräldrar ledsna om du sökte hjälp. Men det viktigaste är hur du mår och dina känslor är inte fel. 

Det kan kännas bra att prata

Om du vill kan du börja att prata med en kompis som du litar på. Du kan berätta för din kompis hur du känner och tänker och din kompis kan fungera som ett stöd för dig. Ibland räcker det inte att prata med en kompis och det finns många vuxna som vill lyssna och det brukar kännas bättre efter att man får säga saker som man går och grubblar på.

Till exempel kan du prata med:

  • en släkting eller en lärare
  • skolsyster eller skolkuratorn, de kan lyssna på dig och hjälpa dig om du vill förändra situationen
  • BRIS, dit kan du ringa, mejla eller chatta och du behöver inte ens berätta vem du är. Om du ringer dit så syns inte samtalet på telefonräkningen.

Det finns också flera olika ställen inom kommunen där du kan få hjälp, råd och stöd om du är barn, ungdom eller förälder.

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

1177 Vårdguiden - Om när barn far illalänk till annan webbplats

Anmälan om barn som far illa

Är du orolig för att ett barn eller en ungdom far illa bör du genast kontakta socialtjänstens och berätta om detta. Du kan ringa eller skriva ett brev. I kontakt med socialtjänsten har du rätt att vara anonym.

Telefon: 0303-73 81 33, kvällar, nätter och helger ringer du 031-365 87 00.

Anmälan om barn som far illa.länk till annan webbplats

Att känna sig nedstämd eller må dåligt på andra sätt är vanligt när man är med om jobbiga saker och en del av livet för både barn och vuxna. Det brukar gå över efter en tid. En depression pågår en längre tid och kan påverka mycket i tillvaron. Ett barn eller en tonåring som har en depression kan bli så påverkad att han eller hon till exempel inte orkar gå till skolan.

Om du känt dig nedstämd i flera veckor kan du behöva hjälp för att må bättre. Några tecken på att du kan behöva hjälp är till exempel:

  • om du sover för mycket eller för lite
  • har svårt att koncentrera dig
  • får dåligt självförtroende och blir självkritisk
  • tappar matlusten
  • drar dig undan från folk
  • blir lättirriterad
  • grubblar väldigt mycket
  • får problem i skolan
  • får självmordstankar.

Vill du läsa mer om depression?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om att vara nedstämdlänk till annan webbplats

UMO om att ha en närstående som är deprimeradlänk till annan webbplats

1177 om depression hos barn och tonåringarlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrinlänk till annan webbplats

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

När någon i familjen eller i ens närhet dör vänds tillvaron upp och ner för både barn och vuxna. Sorg är de känslor och tankar som kan komma när man har varit med om något allvarligt som förändrar livet, som att förlora någon som stått en nära eller förlora något viktigt. Sorg är en naturlig del av livet.

Att sörja hjälper en att bearbeta och acceptera det som har hänt. Det gör man genom att låta känslor och tankar komma. Så småningom blir smärtan i minnena svagare.

Vanliga reaktioner när man förlorat någon närstående är:

  • Sömnsvårigheter och mardrömmar
  • ledsamhet, längtan och saknad
  • ilska och utåtagerande beteende
  • skuldkänslor och funderingar kring varför dödsfallet inträffade
  • huvudvärk, magont och muskelvärk.

Vill du läsa mer om dödsfall och sorg?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om sorglänk till annan webbplats

1177 Vårdguiden - Om sorglänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Anhörigstöd

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrinlänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Är du orolig över pengar? Funderar du över hur din familjs ekonomi ser ut? Att oroa sig för pengar eller för sin familjs ekonomi är vanligt. Men det är aldrig du som barn som ska ansvara för att lösa svåra situationer, det ska de vuxna göra. Men oron kan kännas som en klump i magen och då hjälper det att prata med någon. Vänd dig till någon i din närhet som du litar på eller till elevhälsan på din skola.

Vill du läsa mer om ekonomiska problem?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsida:

UMO om försörjningsstöd/socialbidraglänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Kommunen kan ge ekonomisk hjälp

Om dina föräldrar inte har råd med de nödvändiga sakerna kan de få hjälp av socialtjänsten i kommunen. Socialtjänsten kan då se till så att dina föräldrar får ett så kallat försörjningsstöd. Det betyder att de får pengar som de kan använda för att köpa nödvändiga saker.

Försörjningsstöd (Socialtjänsten)

En funktionsnedsättning kan vara både kroppslig och psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar. Alla funkar olika. Ändå kan det vara svårt att vara med i samhället om du inte pratar, hör, tänker, hör eller går på ett visst sätt. Samhället är nämligen format som om alla funkade likadant. Du har rätt att behandlas lika, oavsett funktionsvariation.

Vill du läsa mer om funktionsnedsättning?

Information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om att funka olikalänk till annan webbplats

1177 om funktionsnedsättninglänk till annan webbplats

1177 om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)länk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Anhörigstöd

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomshabiliteringlänk till annan webbplats

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Funktionsnedsättning - information Stenungsunds kommun

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att bli arg och få utbrott är vanligt om man mår dåligt, och det kan bero på många olika saker. Om man ofta blir arg och får utbrott kan det skapa problem i familjen, i skolan eller bland kompisar. Man kan få hjälp, till exempel av en psykolog eller kurator, genom att prata med skolsköterskan eller kontakta en ungdomsmottagning.

Vill du läsa mer om att vara ilska och utbrott?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsida:

UMO om att må dåligtlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att begå en kriminell handling innebär att på något sätt bryta mot lagen. När någon i familjen begår ett brott påverkas ofta resten av familjen på olika sätt.

Om du själv har blivit utsatt för ett brott kan du ofta behöva stöd och hjälp efteråt. Du som begått ett brott kan också behöva stöd och hjälp att komma ur det kriminella beteendet.

När du fyller 15 år blir du straffmyndig

Det finns särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare – till exempel hur polis, åklagare och domstol ska handlägga ärenden. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelsestraff.

Vill du läsa mer om kriminalitet?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

Brottsförebyggande rådet om ungdomar och brottlänk till annan webbplats

Brottsrummet om unga och brottlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

De flesta hamnar i någon slags personlig kris någon eller några gånger. Krisen kan bero på en hemsk eller sorglig händelse, men kan också vara en period i livet då man utvecklas och förändras mycket. Det kan ”skaka om en” ordentligt, och kännas i både tankarna och kroppen. 

Vill du läsa mer om kris i livet?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om att vara i krislänk till annan webbplats

1177 om kriserlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Anhörigstöd

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Man kan till exempel ha dagar när man inte orkar något, inget känns roligt eller då man grubblar mycket. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om man behöver.

Släpp fram dina tankar och känslor

Nedstämdhet kommer och går i livet. Man behöver inte vara rädd för att släppa fram negativa tankar och känslor. Om man försöker undvika såna känslor när de kommer kan man i stället få mer oro och ångest. En del saker måste få kännas och ibland måste det få ta tid.

Prata gärna med någon om hur du mår

Ofta förstår inte kompisar, föräldrar, lärare eller andra hur man verkligen mår – det är inte säkert att det syns utåt även om man själv tycker att det borde göra det. Om man är nedstämd kan man också bli mer arg och lättirriterad. Då kan personer omkring en märka att man är argare, men de kanske inte förstår att det beror på att man egentligen är ledsen och nere. Därför kan det vara bra att försöka berätta hur man känner så att man kan få hjälp och stöd. Genom att prata med någon kan man ofta förstå sig själv bättre.

Vill du läsa mer om att vara ledsen och nedstämd?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om nedstämdhetlänk till annan webbplats

1177 om nedstämdhetlänk till annan webbplats

Snorkellänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Anhörigstöd

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska, men det har ingenting med intelligens att göra.

Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än flickor. Oftast upptäcks besvären i tidig ålder.

Man kan inte helt bli av med sina besvär och även om det kan vara jobbigt att inte kunna läsa och skriva lika fort och lätt som andra, kan de flesta minska sina problem med olika hjälpmedel.

Besvär

Dyslexi kan visa sig på lite olika sätt. Dels kan man ha svårt att skilja på ord och delar av ord när man hör dem. Då har man som regel större problem med att skriva än att läsa. Dels kan man också ha svårare att läsa än att höra information.

Om man har dyslexi är det vanligt att man:

  • läser långsamt och lätt hakar upp sig på orden.
  • läser snabbt och fel.
  • utelämnar ord eller vänder på korta ord.
  • hoppar över prickar över bokstäver.
  • skriver otydligt och kastar om eller utelämnar bokstäver.
  • har svårt att stava rätt.

Vill du läsa mer om läs- och skrivsvårigheter?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

1177 om dyslexilänk till annan webbplats

Svenska dyslexiföreningenlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrinlänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

När man blir illa behandlad av människor runt omkring en kallas det mobbning. En enstaka taskig grej räknas inte som mobbning. Det är när det händer flera gånger och får den som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning.

Ledsen och kränkt

Den som blir utsatt för mobbning kan känna sig rädd, ledsen och kränkt. Man kan förstås bli ledsen och må dåligt om det bara händer en gång, även om det inte kallas mobbning. Men för den som blir mobbad under en längre tid kan det påverka självkänslan och man kan känna sig väldigt ensam.

Mobbing är vanligare än vad man tror

Mobbning är vanligare än man tror. En tredjedel av alla skolbarn har blivit utsatta för någon form av mobbning under sin skoltid. Hos många sitter ärren efter mobbning kvar länge, ibland hela livet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på mobbning.

Tecken på mobbning:

  • Barnet blir tystare
  • Barnet berättar inte vad som händer i skolan
  • Kompisar följer inte med hem
  • Barnet slutar umgås med barndomskompisar
  • Barnet vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma
  • Barnet får en helt ny umgängeskrets. Ofta i en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på
  • Återkommande huvudvärk och annan värk
  • Vredesutbrott
  • Sämre aptit
  • Mardrömmar
  • Blåmärken och andra skador
  • Saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner
  • Sämre studieresultat

Vill du läsa mer om mobbing och kränkande behandling?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om mobbninglänk till annan webbplats

1177 om mobbninglänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Diskrimineringsombudsmannen - Tips och klagomållänk till annan webbplats

Diskrimineringsombudsmannen - Lämna tips och klagomållänk till annan webbplats

Skolinspektionen, Barn- och elevombudetlänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Ångest är starka känslor av oro och rädsla som kan kännas i hela kroppen, och som de flesta får någon gång. Ångest kan vara obehagligt, men man ska försöka att ändå göra det man vill och inte undvika situationer som man tror ska ge ångest.

Ångest kan man inte styra själv

Ångest är reaktioner i nervsystemet som du inte kan styra själv. Känslorna kan vara så starka att du kan tro att du ska svimma, håller på att tappa kontrollen eller dö. Det kan kännas väldigt skrämmande men det är inte farligt och det brukar gå över av sig själv.

Vill du läsa mer om oro och ångest?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

1177 om oro och ångest hos barnlänk till annan webbplats

UMO om ångestlänk till annan webbplats

UMO om panikångestlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om du tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.

Alla situationer är unika och du vet bäst själv hur det känns att vara din situation. Trivs du inte i skolan kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på problemet.

Prata med andra och be om hjälp

Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som du kan byta idéer och erfarenheter med. Ibland kan du själv hitta orsaken till att du känner som du gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver du andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet. Ingen ska inte behöva må dåligt i sin skola.

Vill du läsa mer om problem i skolan?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsida:

UMO om att må dåligtlänk till annan webbplats

UMO om tips för att trivas bättre i skolanlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Diskrimineringsombudsmannen - Tips och klagomållänk till annan webbplats

Diskrimineringsombudsmannen - Lämna tips och klagomållänk till annan webbplats

Skolinspektionen, Barn- och elevombudetlänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

De flesta vet att droger kan vara farliga för kroppen och att användande innebär olika risker, men i början tänker nog ingen på sig själv som missbrukare eller att man ska bli beroende. Men efter ett tag brukar problemen börja komma och ju längre man håller på, desto svårare blir det att styra sitt användande och att sluta.

Risken att hamna i missbruk eller beroende finns för alla, det går inte att veta vem som kommer att göra det eller hur lång tid det kan ta.

Vill du läsa mer om riskbruk och missbruk?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsida:

UMO om missbruklänk till annan webbplats

1177 om alkoholberoendelänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.

Du bestämmer över din kropp och över din sexualitet

Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen. Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja.

Exempel på sexuella övergrepp:

  • Att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
  • Att någon pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
  • Att tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt
  • Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
  • Att någon gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
  • Att någon utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
  • Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.
  • Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
  • Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.

Det är viktigt att du berättar för någon

Att bli utsatt för ett sexuellt övergrepp, oavsett om det är fysiskt eller om någon skojade och sa något på ett sätt du tyckte var obehagligt, så är det en kränkande handling och det ska du inte behöva stå ut med. Det kan också vara en tung börda att bära på den här hemligheten som du mår dåligt av. Därför är det viktigt att du berättar för någon som du litar på. Då kan de hjälpa dig med till exempel en polisanmälan eller en träff med kurator eller en psykolog.

Vill du läsa mer om sexsuella övergrepp?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om sexuella övergrepplänk till annan webbplats

1177 om sexuella övergrepplänk till annan webbplats

Anmälan om barn som far illa

Är du orolig för att ett barn eller en ungdom far illa bör du genast kontakta socialtjänstens och berätta om detta. Du kan ringa eller skriva ett brev. I kontakt med socialtjänsten har du rätt att vara anonym.

Telefon: 0303-73 81 33, kvällar, nätter och helger ringer du 031-365 87 00.

Anmälan om barn som far illa.

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att tänka på självmord är inte samma sak som att verkligen vilja dö. Många har självmordstankar någon gång under livet. Det är mindre vanligt att göra handlingen, att ta sitt liv. Men tyvärr händer det ibland. Därför ska tankar på självmord alltid tas på allvar, oavsett om det är man själv eller någon annan som har dem.

Om du har självmordstankar

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp. Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt och ingenting att skämmas över. Du är inte ensam.

Om någon i din närhet mår dåligt

Det är jobbigt att se någon i sin närhet må dåligt. Att få höra att personen har tankar på självmord kan göra att man känner sig orolig och rädd. Kanske säger personen att man inte får berätta det för någon. Men en sådan hemlighet ska ingen behöva ha.

Man ska veta att det inte är något svek att berätta för någon vuxen om någon annans självmordstankar, så att den vuxne kan se till att personen får den hjälp som behövs. Det kan rädda liv.

Man ska inte själv försöka bedöma hur pass allvarlig situationen är, det ansvaret ska någon professionell ha. Man kan alltid ringa till en psykiatrisk jourmottagning och få stöd. Om man redan har kontakt med någon professionell kan man kontakta den personen.

Vill du läsa mer om självmordstankar?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om självmordstankarlänk till annan webbplats

1177 om självmordstankarlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Anhörigstöd

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att göra sig själv illa kan vara ett sätt att försöka komma bort från jobbiga känslor. Det är lätt att fastna i såna beteenden, trots att de med tiden kan få en att må sämre. Det finns hjälp för att kunna sluta och för att må bättre är det viktigt att man kan berätta för någon hur man mår.

Att skada sig själv

Att skada sin kropp kan vara ett sätt att göra sig själv illa, andra använder droger, spel, mat eller sex. En del skadar sig lite grann, andra tar större risker med sitt beteende. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv eller ett desperat sätt att visa att något är fel och att man behöver hjälp. Att skada sig själv brukar inte betyda att man vill dö, men man kan ändå riskera sitt liv. Självskadebeteende är alltid allvarligt.

Berätta för någon om hur du mår

Det är vanligt att man skadar sig själv för att man har andra problem. Man kanske är nedstämd eller deprimerad, eller har det jobbigt med känslor på andra sätt. Då är det bra att berätta för någon hur man har det så att man kan få den hjälp man behöver. Andra kanske inte har förstått hur man mår, utåt sett kanske allt verkar bra eller som vanligt.

Om man har börjat skada sig själv är det viktigt att bryta beteendet så tidigt som möjligt. Man kan börja med att berätta för en kompis, familjemedlem eller någon annan, eller söka hjälp på till exempel en ungdomsmottagning eller hos elevhälsan.

Vill du läsa mer om självskadebeteende?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om att skada sig självlänk till annan webbplats

1177 om självskadebeteendelänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Det är aldrig ditt fel

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Ibland bråk, ibland inte

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att man har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig. Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att ens föräldrar inte längre ska bo ihop. Att man kanske måste flytta, byta skola eller att behöva bestämma med vem man ska bo och när.

Man kan lätt känna sig ensam med sina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur man själv har det.

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa en om man inte har det bra. Om man själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen.

Vill du läsa mer om skilsmässa?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om skilsmässorlänk till annan webbplats

1177 om skilsmässorlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Pelikanen (anhöriggrupper för barn)länk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Att du inte kommer iväg till skolan kan bero på olika saker. Till exempel att du känner en oro som gör att du får svårt att planera din tid. Men det kan också bero på att det är något som är jobbigt i skolan, till exempel att du är rädd för att det ska bli jobbigt med kompisar eller lärare eller att du ska känna dig ensam. Prata gärna med dina föräldrar eller någon annan vuxen om vad som känns jobbigt.

Vill du läsa mer om skolfrånvaro?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsida:

UMO om elevhälsanlänk till annan webbplats

UMO om tips för att trivas bättre i skolanlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.

När man inte tycker att tiden räcker till

Stress är den känsla som uppstår när man känner att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när man har för höga krav och förväntningar på sig. Som att man inte får tiden att räcka till för allt som ska göras i skolan eller på jobbet, samtidigt som man till exempel ska hinna träna, träffa kompisar, vara med familjen och hinna med olika fritidsaktiviteter.

Stressymtom

Det finns flera olika saker som kan tyda på att man är stressad på ett sätt som inte är bra för en. Till exempel att man:

  • sover dåligt på nätterna
  • känner sig trött fast man har sovit
  • ofta får ont i huvudet eller magen
  • spänner sig och får ont i nacken eller axlarna
  • får hjärtklappning
  • känner sig nedstämd eller får ångest
  • känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
  • lätt blir irriterad och arg över småsaker
  • har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
  • känner sig rastlös och har svårt att koppla av

Om man ofta känner sig stressad och besväras av det är det bra att försöka göra något åt det eller söka hjälp. Man kan börja med att berätta att man är stressad för en kompis, någon i familjen eller någon annan.

Stress kan också bero på en jobbig situation hemma eller oförmåga att koppla av ifrån dataspel eller sociala medier. Att ha varit med om stora påfrestningar som krig och flykt från sitt hemland eller dödsfall i familjen kan också leda till stark stress.

Vill du läsa mer om stress?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om stresslänk till annan webbplats

1177 om stresslänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

När du är i puberteten växer kroppen snabbt och mycket, särskilt när du sover. Då produceras en stor mängd hormoner, bland annat könshormoner som styr kroppens utveckling. Sömnen är viktig för utvecklingen. Om du sover för lite kan du få svårare att komma ihåg och lära dig saker.

Du behöver sova för att må bra

Det finns många andra saker i kroppen som är beroende av sömn. Hjärnan behöver sömnen för att fungera bra. Om du sover för lite kan du få svårare att koncentrera dig och det kan gå sämre att tänka.

Immunförsvaret som skyddar kroppen från att bli sjuk kan bli sämre om du sover för lite. Det är också när du sover som kroppen repareras och bildar nya celler så att du blir starkare och uthålligare av träning.

Om du sover bra, blir du mindre stressad. För lite sömn kan också göra att du lättare blir nedstämd.

Prata med någon om du haft svårt att sova under en längre period

Det finns olika anledningar till att man kan ha svårt att sova. Behovet av sömn skiljer sig från person till person. Vissa har lättare för att somna medan andra har svårare. Ibland beror sömnproblemen på att man är orolig eller ledsen över något och ligger och grubblar. Att sova dåligt någon enstaka natt är inte något att oroa sig för. Men om man har svårt att sova under en längre period kan det vara bra att prata om sina problem med någon och få hjälp att göra något åt dem.

Vill du läsa mer om att ha svårt att sova?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om svårt att sovalänk till annan webbplats

1177 om sömnsvårigheterlänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

En del växer upp med våld från vuxna i familjen. Så ska ingen behöva ha det! Barn kan utsättas för våld i familjen på olika sätt. Ibland kan det vara en förälder som slår, ibland ett syskon. Våld kan vara många saker, det kan till exempel handla om:

  • sparkar och slag.
  • bli misshandlad på något annat sätt.
  • att man blir inlåst.
  • att bli tvingad till sex eller att göra något sexuellt.
  • att bli kallad för något fult och elakt.
  • att få höra att man är dålig och jobbig.

Man kan även bli hotad eller vara med om att vuxna eller syskon använder våld mot någon annan i familjen.

Vuxna måste ta hand om barn på bra sätt

Ett annat slags våld är att de vuxna inte tar hand om en på ett bra sätt. Det kan till exempel vara om man ofta får gå hungrig, inte har kläder, inte har någonstans att sova, om någon i familjen tar ens pengar eller om man inte får omtanke och kärlek. Vuxna måste helt enkelt ta hand om sina barn på ett bra sätt.

Allt våld mot barn kan kallas barnmisshandel och det är förbjudet!

Vill du läsa mer om våld och övergrepp?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om våld och kränkningarlänk till annan webbplats

UMO om våld från vuxna i familjenlänk till annan webbplats

UMO om våld är inget tecken på kärleklänk till annan webbplats

1177 om när barn far illalänk till annan webbplats

Anmälan om barn som far illa

Är du orolig för att ett barn eller en ungdom far illa bör du genast kontakta socialtjänstens och berätta om detta. Du kan ringa eller skriva ett brev. I kontakt med socialtjänsten har du rätt att vara anonym.

Telefon: 0303-73 81 33, kvällar, nätter och helger ringer du 031-365 87 00.

Anmälan om barn som far illa

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Ätstörningar kan vara olika och behöver inte synas utåt. Men det finns många saker som kan vara tecken på att man har problem med sin relation till mat, ätande eller kroppen. Ätstörningar påverkar också relationen till andra personer; det är vanligt att man håller sig mer för sig själv.

Tecken på att det handlar om en ätstörning:

  • Att man bantar och blir mer och mer upptagen av det
  • Att man skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam
  • Att man äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter ”förbjuden” mat när man är ensam,
  • Fixering vid mat och vikt
  • Att man tränar överdrivet mycket
  • Växlande humör,
  • Att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre,
  • Dålig självkänsla eller självförakt
  • Skev eller felaktig uppfattning av sin egen kropp
  • Olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker,
  • Ångest eller nedstämdhet, som kan gå så långt att man skadar sig själv eller får självmordstankar
  • Att man gör sig av med det man har ätit, genom att till exempel kräkas,
  • Problem med pengar, eftersom man handlar mycket mat
  • Att man får sömnproblem.

Om man känner igen sig i några eller många av tecknen kan det handla en ätstörning och man bör söka hjälp.

Vill du läsa mer om ätstörningar?

Mer information finns att läsa på nedanstående hemsidor:

UMO om ätstörningarlänk till annan webbplats

1177 om ätstörningarlänk till annan webbplats

1177 om anorexilänk till annan webbplats

Verksamheter för stöd och hjälp

Behöver du stöd eller hjälp kan du vända dig till nedanstående verksamheter:

Barn- och elevhälsan

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagninglänk till annan webbplats

Barn- och ungdomspsykiatrilänk till annan webbplats

Socialtjänstens stöd till familj, barn och ungdom

Ungdomsmottagningen

Behöver du någon att prata med?

Ibland är det svårt att veta varför man mår dåligt, vad man behöver hjälp med och vart man ska vända sig.

Behöver du någon att prata med?

Koll på socialtjänsten

Film om hur ett möte på socialtjänsten kan gå tilllänk till annan webbplats

Vill du veta mer om hur socialtjänsten fungerar och vad de har för möjligheter att hjälpa barn och unga kan du läsa mer på sidan Koll på soc.

Koll på soclänk till annan webbplats

Kontakt

Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg

Besök och telefon

Strandvägen 15
0303-73 81 33

Stängt för lunch alla dagar mellan klockan 12.00-13.00.

E-post

socialtjanst@stenungsund.se

Socialjour - kvällar, nätter och helger

Stenungsunds kommun har ett avtal med Göteborgs socialjour. Det innebär att om man behöver hjälp av sociala myndigheter utanför kontorstid (kvällar, nätter och helger) kan man vända sig till dem.

Socialjourens hemsidalänk till annan webbplats

Telefon: 031-365 87 00

Barn- och ungdomslinjen på Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)

IVO är en myndighet som har tillsyn över verksamhet enligt LSS, socialtjänst och hälso- och sjukvård. För dig som är barn eller ungdom finns möjlighet att kontakta IVO för att ställa frågor om dina rättigheter eller berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården.

Du kan ringa, mejla eller chatta anonymt med IVO.
 
Du når IVO på 020-120 06 06, du kan också komma i kontakt med IVO via deras hemsida.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 2020-09-21