Kommunen minskar matsvinnet - Nösnäsgymnasiet visar vägen

I Stenungsunds kommun pågår ett målmedvetet arbete för att minska matsvinnet och stärka hållbarheten i våra verksamheter. På Nösnäsgymnasiet har ett pilotprojekt under hösten och vintern 2024/25 visat goda resultat och engagemanget från både elever och personal har varit stort.

Linda Hallberg och Ratchani Henriksson arbetar i skolköket på Nösnäsgymnasiet och uppskattar den dialog man för med eleverna kring kökets meny.

Måltidsenheten leder ett långsiktigt kvalitetsarbete

Initiativet kommer från måltidsenheten inom servicefunktionen, som i nära samarbete med verksamhetschef för gymnasiet har lett arbetet inom ramen för kommunens systematiska kvalitetsarbete. Fokus har legat på att öka medvetenheten kring matsvinn, både hos elever och personal, samt att utveckla rutiner och metoder för att minska mängden mat som slängs.

En viktig del av arbetet har också varit intern kompetensutveckling. En process där måltidspersonalen kunskap och erfarenheter varit avgörande.

Medvetenhet och mätning gör skillnad

På Nösnäsgymnasiet vägs matsvinnet dagligen och följs upp kontinuerligt. Genom att synliggöra mängden slängd mat, låta elever fylla i nöjdhetsenkäter och skapa dialog mellan skolköket och elever medvetenheten ökat kring hållbarhetsaspekterna av matsvinn.

Det är fantastiskt att se hur små förändringar kan ge effekt. När eleverna själva får insikt i mängden mat som kastas, börjar de tänka efter innan de tar mer än de orkar äta, säger Anna Wejdin, funktionschef för servicefunktionen i Stenungsunds kommun.

När eleverna ätit färdigt, slänger man eventuella rester som vanligt i en hink som vägs, sedan får man utvärdera vad man tycke om maten genom att lämna betyg på en digital skärm.

Elevernas åsikter påverkar

En viktig framgångsfaktor är elevernas delaktighet. Genom Nösnäsrådet – ett forum med elevrepresentanter från olika program och årskurser – har många konstruktiva idéer lyfts, inte minst om hur maten kan förbättras och matsvinnet minska. Förslag på rätter som tacos och pannkakor är exempel på hur elevernas önskemål konkret påverkat menyn.

Flera elever har uttryckt stolthet över att vara en del av ett konkret miljöarbete, och önskar både inspirera och utmana andra skolor att arbeta i samma riktning. Det visar att frågan engagerar och väcker ett äkta intresse för hållbar utveckling.

Genom att lyssna på elevernas åsikter kan vi göra justeringar som leder till att maten uppskattas mer och att mindre går till spillo. Det är en vinst för alla, säger Maria Höghäll, enhetschef för måltid.

Nästa steg – sprida arbetssättet

Projektet är ett pilotprojekt med syfte att skapa metoder som kan implementeras i fler köksenheter i kommunen. Ambitionen är att involvera högstadieskolorna i nästa steg.

– Vi ser redan en nedåtgående trend i matsvinnet, men det är ett långsiktigt arbete. Alla tillsammans kan göra skillnad, säger Anna Wejdin.

Att minska matsvinnet är en viktig del av kommunens miljöarbete och kvalitetsutveckling. När maten äts upp istället för att hamna i soporna, minskar vi vårt klimatavtryck, samtidigt som vi stärker elevernas hälsa, inlärning och delaktighet.

På väggen i matsalen finns en skärm som visar exakt hur mycket matsvinn som producerats och hur mycket pengar den kastade maten kostar - samt hur många Big Macs man kunnat köpa för samma belopp.