Startsida för Stenungsunds kommun

Google Translate

Translate the page to English with Google Translate. You can choose another language after the click Translate the page to English.

Startsida för Stenungsunds kommun

Google Translate

Translate the page to English with Google Translate. You can choose another language after the click Translate the page to English.

Invasiva arter

Parkslide, jättebalsamin och gul skunkkalla är exempel på invasiva främmande växtarter som orsakar stora problem när de breder ut sig. Har du invasiva växter på din tomt är du skyldig att se till att de inte sprids till naturen där de kan orsaka skador.

Vad är en invasiv främmande art?

Främmande invasiva arter är växter eller djur som inte naturligt hör hemma i ett område och som ofta breder ut sig på andras bekostnad eftersom de saknar naturliga fiender där. Det innebär att andra inhemska arter trängs undan och riskerar att försvinna från platsen. Gemensamt för invasiva arter är att de ofta är starka, konkurrenskraftiga och bra på att sprida sig.

Några exempel på invasiva främmande växtarter i Stenungsund är Parkslide, Jättebalsamin, Jätteloka och Gul Skunkkalla.

Parkslide är en flerårig invasiv främmande växtart som orsakar stora problem när den breder ut sig.

Beskrivning

Parkslide kan bli upp till två meter hög och har breda blad. Växer tätt. Ofta rödaktig stjälk och knippen av blommor som är vita eller rödaktiga. Växtens rötter och underjordiska stammar växer snabbt och kan tränga igenom asfalt, dränering, betong och avloppsrör.

Bekämpning

Parkslide är svår att bekämpa och enklast är att göra det medan plantan är liten. Det
krävs ofta en kombination av metoder, och återkommande åtgärder under flera år. Skördande av växtens ovanjorddelar, följt av täckning med ogräsduk över ett större område och slutligen täckning med ett 30 centimeter lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten

Så kan du förhindra att Parkslide sprider sig

  • Plantera aldrig Parkslide i din trädgård.
  • Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott
    skjuter upp.
  • Använd redskap som gör rena snitt (ej röjsåg). Redskap som hackar eller delar plantan i mindre delar gör att smådelar av växtstammarna kan spridas, slå rot och växa upp till väldigt många nya plantor.
  • Täck gärna ytan där du slagit av Parksliden med markduk eller en tjock presenning. Det är viktigt att täcka ett mycket större område för att den inte ska slå rotskott utanför.
  • Flytta inte jordmassor där Parkslide finns eller har funnits.
  • Kompostera inte rötter eller växtdelar från Parkslide. Släng dem inte utanför din trädgård. Bränn dem istället på ett säkert sätt.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en ettårig invasiv främmande växtart. Du får inte plantera den i din trädgård och har som fastighetsägare skyldighet att bekämpa den om den växer på din mark.

Beskrivning

Jättebalsamin kan bli upp till tre meter hög och växer oftast i stora bestånd. Blommorna är cerise, ljusrosa eller ibland vita. Stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter och vid basen sitter skaftade körtlar. Jättebalsamin kommer ursprungligen från västra Himalaya men introducerades i Sverige som trädgårdsväxt.

Växten sprider sina frön på ett effektivt och kraftfullt sätt genom att frukterna skjuter iväg frön i kaskader som liknar små explosioner. När jättebalsaminen sprider sig utanför en trädgård kan den växa så tätt att den konkurrerar ut de växter som fanns på platsen tidigare.

Bekämpning

Jättebalsamin är en ettårig växt. Det gör att den är enklare att bekämpa genom att till exempel dra upp den med rötterna.

Det är viktigt att jättebalsamin bekämpas vid rätt tidpunkt, då det gäller att motverka att plantorna sätter frö. I Västra Götaland blommar jättebalsamin vanligtvis under juli-september. Det är därför lämpligt att påbörja bekämpning i juni-juli. Samma område bör besökas senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.

Så förhindrar du att jättebalsamin sprider sig

  • Klipp eller slå av plantorna med en lie (eller ett annat redskap) innan växterna börjar blomma.
  • Ryck upp plantorna ur marken med rötterna.
  • Om växten hunnit blomma, se till att ta bort blom- och fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna.

Jätteloka eller Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) är en flerårig invasiv främmande växtart. Du får inte plantera den i din trädgård och har som fastighetsägare skyldighet att bekämpa den om den växer på din mark. Jättelokans växtsaft kan ge brännsår på huden, så hantera den därför med stor försiktighet.

Beskrivning

Jättelokan är en flerårig örtväxt. Den ser ut ungefär som ett jättestort Hundkäx och kan förväxlas med vissa andra växter. Stammen kan bli flera meter hög och nästan 10 centimeter tjock. Bladen är stora med spetsiga, flikiga kanter.

Bekämpning

Om du vill försöka få bort Jättelokor är det mycket viktigt att du använder skyddskläder, stövlar och trädgårdshandskar eftersom växtsaften kan ge dig brännsår på huden, särskilt om det är soligt ute. Tänk också på att tvätta redskapen noga efteråt eftersom också torkad växtsaft är farlig.

Om du känner dig osäker rekommenderar vi att du tar hjälp av en sakkunnig, som till exempel ett trädgårdsföretag.

Om du fått växtsaft på dig

Skadorna visar sig ofta först efter några timmar eller ett par dygn. Om du har fått växtsaft av jätteloka på dig bör du tvätta området med tvål och vatten. Skydda sedan huden mot direkt solljus under minst en vecka, även om du är symtomfri.

Så kan du förhindra att jätteloka sprider sig

  • Om du tror att jätteloka är på väg att växa upp, försök att kapa plantan under tillväxtpunkten, som är strax under marken. Ryck upp plantan, så att den inte kan slå rot igen.
  • Om Jättelokan redan har börjat växa upp är det bra att försöka slå av växtens stjälkar så tidigt som möjligt, helst innan blommorna bildar nya frön. Ta bort blommor och förstör dem (till exempel genom att bränna dem) så att fröna inte kan eftermogna och börja gro. Du kan behöva göra det här flera gånger under en säsong för att verkligen få bort dem..

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) är en flerårig invasiv främmande växtart. Du får inte plantera den i din trädgård och har som fastighetsägare skyldighet att bekämpa den om den växer på din mark.

Beskrivning

I sin naturliga miljö sprider sig Gul skunkkalla både vegetativt, genom långsam tillväxt av jordstammen eller med avbrutna stamdelar, och med sina talrika frön.

Gul skunkkalla hör till kallaväxterna och har 30 till 150 cm avlånga, blanka blad med korta skaft i rosetter från jordstammen. De blommar vanligtvis i maj med gula blommor. Blommorna har ett skålformat hölsterblad runt blomkolven. Kolven har små gulgröna blommor som luktar kvalmigt, men inte så illa som namnet kan antyda.

Gul skunkkalla kan hittas i våtmarker, exempelvis alkärr, diken och sumpmark och längs med vattendrag.

Bekämpning

Bekämpning kan göras under hela växtsäsongen, men bästa tiden är vår och tidig sommar när plantorna fortfarande är små och innan de börjar fröa. Ta hand om rötter och eventuella frön på lämpligt sätt då de kan ge upphov till en ny planta.

Så förhindrar du att gul skunkkalla sprider sig

  • Gräv bort den på våren innan den börjar blomma.
  • Ta bort plantorna med rötterna.
  • Effektivast är att bränna dem.

Fastighetsägares ansvar

Som fastighetsägare har du ansvar för att inte odla eller sprida invasiva arter. De växter som du tar bort på din mark måste du köra till återvinningscentralen i förslutna säckar. Allt trädgårdsavfall är förbjudet att kasta på kommunens mark.

Rapportera gärna in invasiva arter

Om du har sett någon invasiv art så kan du rapportera in det via webbplatserna invasivaarter.nu och artfakta.se.

Rapportera invasiva arter Länk till annan webbplats.

Släng alltid bland brännbart

Tänk på hur du slänger invasiva växter. Du ska inte lägga dem i komposten!

Mindre mängder växtavfall från invasiva främmande växtarter kan läggas i dubbla påsar som försluts och sedan läggs i det egna sopkärlet för brännbart avfall.

Större mängder växtavfall från invasiva främmande växtarter förpackas ordentligt i sopsäckar och lämnas på återvinningscentralen Kläpp. Lägg dem i containern för brännbart – energiåtervinning, inte bland trädgårdsavfallet.

Var försiktig vid hantering och transport

Det är under hantering och transport som risken för spridning av invasiva främmande arter är störst. Var noggrann och säkra att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligast.

Vem ansvarar för allmänna platser?

Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder

Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förteckningen. De beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids.

Kommunens ansvar

Om vi får reda på att en art som finns på EU-förteckningen över främmande invasiva arter, växer på vår mark är vi skyldiga att bekämpa den. Det gäller arterna Gul skunkkalla, Jättebalsamin och Jätteloka.

Frivilligt att bekämpa parkslide

Parkslide finns inte med i EU-förteckningen över växer som måste bekämpas. Bekämpningen bygger därför på frivilliga åtaganden. Vi testar att i vissa begränsade områden på vår mark att bekämpa Parkslide. Om du ser Parkslide kan du rapportera in detta till artfakta.se.

Parkslide Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: 2024-05-21