Matavfall

Matavfall är matrester, kaffesump, kött- och fiskben samt skal. Du sorterar ut matavfallet och lägger det i det bruna avfallskärlet eller komposterar det. De rester du sorterar ut används sedan för att framställa biogas och biogödsel.

Lägg matavfallet en papperspåse för matavfall

Du lägger ditt matavfall i de bruna papperspåsarna för matavfall och som ingår i ditt abonnemang eller i en godkänd papperspåse för matavfall från till exempel livsmedelsbutiken. När påsen behöver bytas stänger du den och lägger den i det bruna sopkärlet.

Matavfall ska alltid läggas i en brun papperspåse avsedd för matavfall. Andra typer av påsar ska inte användas. Påsar som är komposterbara, nedbrytbara eller gjorda av så kallad bioplast får inte användas. Dessa påsar kan orsaka driftstopp i behandlingen.

Tips och idéer på hur du kan göra din matavfallssortering enklare

Året om

Torrare matavfall ger mindre lukt, så låt blött matavfall rinna av i vasken innan du lägger det i påsen.
Torrskala grönt. Lyft upp påshållaren med den bruna påsen på diskbänken och skala lök, sallad och annat direkt i påsen.
Fyll inte påsen över den streckade linjen.
Byt papperspåse ofta, även om den inte är full.
Stäng papperspåsen ordentligt genom att vika/rulla ihop den innan du lägger den i kärlet. Matavfall som ligger löst i kärlet ökar risken för lukt och insekter.

Under de varma månaderna

Skölj av skaldjursrester med vatten, låt rinna av och vira in dem i lite tidningspapper. Lägg därefter paketet i den bruna påsen. Om det dröjer flera dagar innan ni får tömning kan ni förvara skaldjursresterna i frysen så länge.
Ställ kärlet på en så skuggig plats som möjligt, men glöm inte ställa fram det vid tömning.
Skölj ur hela det bruna kärlet ordentligt med vatten före och efter sommaren samt vid behov.
Lite ättika runt kanterna och på botten ger en fräsch doft och håller flugorna borta. Kärlet är dubbelbottnat så matavfallet blir inte fuktigt.
Det går även bra att strö lite vanlig trädgårdskalk runt kanterna och i botten av kärlet, för att minska antalet flugor. Tänk på att inte använda för mycket bara, det räcker med en matsked.

Vintertid

Försök att hålla matavfallet torrt, om påsen känns fuktig ställ ut den en stund innan för frysa till och lägg den sedan i kärlet för att undvika fastfrysning.
Se till att stänga locket ordentligt varje gång så inget vatten tränger in i kärlet.
Lägg gärna lite tidningspapper i botten av kärlet för att undvika fastfrysning.

Slut på bruna matavfallspåsar?

När du behöver nya påsar för matavfall kan du

klämma fast en tom påse synligt mellan locket och tunnan,
knyta fast en plastpåse i locket,
eller lämna en tydlig lapp med information till chauffören.

Då får du nya påsar när vi tömmer kärlet. Tänk på att markera i god tid då påsarna ibland kan ta slut i bilen.

Du kan också hämta en handfull påsar hos medborgarservice i kommunhuset eller när du är och handlar på ICA Nära Jörlanda eller Coop Extra Stenungsund. På Kläpp återvinningscentral kan du också hämta nya påsar.

Vad kan jag lägga i matavfallspåsen?

Exempel på vad du kan lägga i matavfallet och vad som inte hör hemma där.

Skriv tabellbeskrivning här
Ja, tack!	Nej, tack!
Matrester, råa och tillagade	Tobak, fimpar och snus
Skal från frukt- och grönsaker	Krukväxter och trädgårdsavfall
Ägg och äggskal	Blöjor och intimskydd
Bröd, kakor och bullar	Tyg
Kaffesump och kaffefilter	Dammsugarpåsar
Tesump och tepåsar	Kattsand, kutterspån och hundbajs
Fisk- och skaldjursrester	Sand, lera, jord, grus
Hushållspapper med matrester/matfett	Grillkol och vedaska
Ost och pålägg	Mediciner och kemikalier
Rotfrukter, ris och pasta	Förpackningar

Hämtning av matavfall för dig i villa

Vi tömmer det bruna matavfallskärlet med samma bil som restavfallet (gröna kärlet). Bilarna har två separata fack, ett för matavfall och ett för restavfall. På vintern tömmer vi matavfallskärlet varannan vecka, tillsammans med ditt gröna kärl för restavfall. Sommartid från och med vecka 23 till och med vecka 34 så töms matavfallet varje vecka.

Vad händer med matavfallet?

Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning där det används för att framställa biogas. Efter biogasprocessen bildas en restprodukt som kallas rötrest. Den fungerar som ett utmärkt gödselmedel och ersätter handelsgödsel.